Know how är ett bra botemedel mot lågkonjunktur
Kuusamo Timmerhus har sina rötter i lågkonjunkturen i början av 1990-talet då det var brist på jobb i Kuusamo. Men det fanns gott om skog och trä till förädling, resecentret i Ruka och en efterfrågan på fritidshus.
– Jag och min bror försökte övervinna lågkonjunkturen genom att jobba långa dagar. Dagarna ägnade vi åt att svarva timmerstockar, kvällarna åt att sälja färdiga stugor, och nätterna gick åt att rita nya stugor. Det räckte med en liten marknad för att hålla verksamheten vid liv. Den erfarenheten har dock gjort oss försiktiga, och vi tar alltid hänsyn till även sämre utvecklingsutsikter, berättar företagets grundare och VD Arto Orjasniemi om lågkonjunkturen på 90-talet och företagets första år.
– Egentligen grundades Kuusamo Timmerhus i slutet av 1997 när vi tillsammans med Pölkky Oy och huvudägarna i Pölkky grundade det nuvarande bolaget, och utvidgade verksamheten till att omfatta egen tillverkning av timmerhus i Finland och utomlands.
Utökat distansarbete medför ökat byggande av andrabostäder
Starten av coronapandemin var enligt Orjasniemi en stressig tid, man var rädd till att varslen skulle leda till en lavinartad ökning av avbeställningar.
– Samtidigt som vi övergick till distansarbete tänkte jag att nu blir det totalt stopp med nya beställningar. Så blev det dock inte. Kunderna fanns kvar, och även nya affärer dök upp.
– Vår nuvarande orderstock innebär fulla volymer till och med september. Marknaden har blivit försiktigare, och man tar mer tid på sig innan man fattar beslut om nya projekt. Bankerna har lagt redan klara finansieringsbeslut på is i väntan på att läget ska stabiliseras. Hur de ekonomiska konsekvenserna ser ut i slutändan vet man under årets sista månader och i början på nästa år.
Orjasniemi hoppas på tålamod hos finansiärerna.
– Jag hoppas att bankerna har is i magen, det finns ju en tendens till att överreagera åt båda hållen. När marknaden fungerar sprutar man ut pengar, och när marknaden svalnar av stänger man av pengakranarna. De finansiella institutens reaktioner förstärker marknadsrörelsen åt båda hållen.
– I nyheterna säger man att handeln med befintliga fritidshus har tagit fart i Finland. Denna ökning av handeln syns ännu inte inom nybyggnation, men jag tror att pandemin kommer att leda till en ökad efterfrågan på fritidshus och andrabostäder när man jobbar på distans.
Orjasniemi ser inga likheter mellan den pandemiutlösta lågkonjunkturen och 90-talets lågkonjunktur.
– Då låg staten på ruinens brant. Staten kan låna pengar idag, vilket gör att man kan stimulera och hålla igång marknaden. Byggnation ger omfattande ekonomiska effekter, varför det lönar sig att sjösätta offentliga byggprojekt i dessa tider. När det gäller hållbar ekonomisk tillväxt är träbyggnader ett utmärkt alternativ, eftersom man samtidigt stödjer klimatmålen.
Limmat lamelltimmer ersätter traditionella timmerstockar
Timmerhusindustrin har genomgått en omdaning under årens gång. Industriell tillverkning har ersatt hantverk och timmerhus av hela stockar har ersatts av lamelltimmer, och de senaste åren med lamelltimmer som inte sjunker. Samtidigt har den lokala marknaden utökats med export.
– Denna utveckling gör att även arkitekter nu är mer intresserade av timmerhus. Timmerhusindustrin har aktivt arbetat med att utveckla moderna timmerhus tillsammans med arkitekterna vid Uleåborgs universitet.
Andelen fritidshus som uppförs har sjunkit till en tredjedel av alla timmerhus som Kuusamo tillverkar, samtidigt som andelen villor ökat i motsvarande mån.
– Hyvlat timmer och rundtimmer har minskat betydligt. De har i hög grad ersatts av lamelltimmer som inte sjunker. Detta timmer tillverkas av lokal gran och furu. Trots att det rör sig om massivt trä är det många som fortsätter att tala om timmer. Företagen inom branschen anser hellre att man bygger timmerhus än hus i massivt trä.
Kuusamo Timmerhus sysselsätter ca 50 personer och har en omsättning på ca 15 miljoner euro. Säljarna i Finland är självständiga företagare.
God inomhusluft och hållbarhet ökar timmerhusens marknadsandel
De timmerhuspaket som Kuusamo Timmerhus levererar inkluderar stomme, samtliga träkomponenter, dörrar, fönster, isolering och yttertak.
– Våra säljare har tillgång till erfarna montörer och byggare runtom i Finland, och rekommenderar dessa för våra kunders byggprojekt. Vi har beslutat att koncentrera oss på vår kärnverksamhet – planering och tillverkning av timmerhus. Vi går i motsatt riktning från många andra företag inom branschen och bygger inte egna hus, berättar Orjasniemi.
– Planering är en betydande del av vår verksamhet. Vi har nästan 20 byggnads- och konstruktionsplanerare som jobbar med att förverkliga kundernas idéer och drömmar. Tidigare var kunderna främst i medelåldern och äldre, nu är det unga vuxna och familjer som vill ha timmerhus.
Diskussionen kring inomhusluften i byggnader har enligt Orjasniemi lett till ett ökat intresse för timmerhus.
– Timmerhus är kända som en hållbar lösning som andas bra. Tidigare var man mest nöjd med standardlösningar, idag vill man ha individuella hus. På så sätt är unga vuxna mycket mer kräsna som kunder. Istället för att bara välja trä kan man idag använda helt olika material i innerväggar och tak.
Inomhusluften och bostadsrelaterade hälsofrågor är enligt Orjasniemi en tydligt ökande trend, och en konkurrensfördel för timmerhus på marknaden.
Målet är att utvidga verksamheten till att omfatta mindre höghus
Timmerhusindustrin har enligt Orjasniemi som mål att i framtiden även ta sig an produktionen av mindre höghus, och inte enbart småhus.
– Det pågår ett projekt där det ska byggas ett flertal hyreshus med 4 våningar. När dessa blir klara utgör de ett viktigt initiativ för timmerhusindustrin. Det är välkommet med offentligt stöd för dessa projekt eftersom de samtidigt bidrar till klimatmålen inom byggande.
– Timmerhusexporten har blivit krångligare, bland annat som en följd av sanktionerna mot Ryssland. Exporten till Ryssland och Ukraina var stark i början av 2000-talet, men den har minskat kraftigt i likhet med ryssar som bygger i Finland. Idag är Norden den viktigaste exportmarknaden. Exporten står för en femtedel av produktionen.
Originalartikeln är skriven av Markku Laukkanen och Mikko Viljakainen.
Artikeln ingår i en artikelserie som finansieras av Miljöministeriets åtgärdsprogram för träbyggande och som produceras av Puuinfo. I serien presenterar man företag inom den finländska träbranschen, deras verksamhet och synpunkter.
