Andra åker till sandstranden för att semestra och beundra det blå vattnet. Sirpa och Pasi har byggt sig ett hem i paradiset.
Sirpas och Pasis paradis ligger precis vid en genomfartsväg i Juva-området. En förbipasserande bilist tar foten från gaspedalen och trycker på bromsen när hen ser huset. De modigaste stannar för att beundra det de ser. Kanske är det någon som avundas dem.
I miljön är alla pusselbitar på plats. Sjöns yta är vackert blå, Juvas kyrka reser sig på andra sidan, stranden består av ljus sand och husets form är långt ifrån det vanliga. Det upp-och-nedvända pulpettaket är ett särdrag hos Saapunki-modellen från Kuusamo Timmerhus.

Huset stod klart förra våren. Bygget påbörjades när det skedde ett generationsskifte på släktgården. En av Sirpas och Pasis söner tog på sig ansvaret och flyttade med sin familj in i gårdens huvudbyggnad, som byggdes av timmer för över 100 år sedan. Sirpa och Pasi behövde ett nytt hus för resten av livet.
Familjen har haft en stuga på en 8 000 kvadratmeter stor strandtomt i ett tjugotal år. Tanken var att bygga ut den och göra den till en permanent bostad. När de frågade byggnadsinspektören om saken lät idén inte så bra. Bygg hellre ett nytt hus på tomten, konstaterade tjänstemannen på sitt lugna södra Savolax-vis. Förslaget var glädjande nyheter för Sirpa och Pasi. De hade kanske inte vågat be om bygglov för ett nytt hus själva.

Hus ska byggas av timmer
Man behövde inte fundera på husets konstruktion. Sirpa och Pasi anser att ordentliga hus byggs av timmer. Saapunki från Kuusamo Timmerhus såg på bilderna precis rätt ut: modernt och intressant med sina höga sällskapsytor och stora fönster. Därifrån kunde man se kyrkbyns ljus utan hinder även under mörka vinterkvällar. Samtidigt planerades en carport som följer husets former, vilket har visat sig vara nödvändigt, särskilt för familjens unga hund Casmir. Den lilla björnliknande Newfoundlandshunden med sin tjocka päls behöver en skuggig plats under sommardagarna. Den unge herrn får gott om plats i carporten.
Husets rumsfördelning skräddarsyddes efter två vuxnas behov. På den öppna loftvåningen fick barnbarnen en lekplats. Man behövde inte fler än två sovrum. Det som orsakade mest huvudbry var hur man skulle ordna de extra utrymmena så att man från Sirpas och Pasis sovrum kommer direkt till grovköket och därifrån vidare till bastun. Efter att ha funderat på olika alternativ ett tag föll bitarna på plats. Vägen går nu via wc:t och klädkammaren till grovköket, där det finns utgång både till uteterrassen och till bastuns duschrum. Det bästa med denna väg är utsikten över sjön från fönstret i sovrummet och den vedeldade bastun som väntar i andra änden. Där njuter man av ordentliga bastubad, går sedan till änden av den långa bryggan och dyker ner i det blå vattnet.

Naturlighet och harmoni
Man ville att hemmet skulle vara naturligt, harmoniskt och tidlöst. Sirpa har alltid varit intresserad av inredning och innan husprojektet inleddes ville hon fördjupa sitt intresse genom att studera till inredningsarkitekt vid Mikkelis yrkeshögskola. För en blivande professionell var planeringen av det egna hemmet en utmanande och intressant uppgift.

Timmerväggarna ljusades upp något med Colorias oljevax, fönsterbrädorna målades vita och köket fick vita skåp från À la Carte. Eftersom även det runda matbordet är vitt, fick de stora timmerytorna en ljus kontrast. Golven är av Timberwise ekparkett, trots risken att Casmir, som springer runt inne, lämnar sina initialer på ytan. Till sovloftet hittade Sirpa en lättskött heltäckningsmatta. Den är behaglig för barnens fötter och dämpar ljudet på ett trevligt sätt.

Det svåraste var att välja tillräckligt djärva tapeter till hallen och sovrummen. När Sirpa bläddrade i Maricken-tapetkatalogerna blev hon mest överraskad av mönstret med stora sländor. Hon förälskade sig i det, trots att hon hela sitt liv har avskytt alla sorters kryp. Det hamnade på gästrummets vägg. Det måste ju finnas insekter även i paradiset.
Timmervilla Saapunki 149

En timmerdröm vid sandstranden– artikeln publicerades först i tidningen Uusi Koti 4/2020. Artikeln är skriven av Jorma Välimaa och fotograferad av Hans Koistinen.
Se fler bilder från hemmet
-
Timmerhus